Erik Mesterton "Reseintryck" -- og litt til...

Det svenske Clarté omtaler i september-nummeret 1928 "den skandinaviska studentdelegation, som den 1 juli avreste till Sovjetunionen och i vilken 5 av Svenska Clartéavdelningens medlemmar deltog". [22]

I det følgende nummer bringer så Clarté en rapport under tittelen: "Skandinaviska studentdelegationen till Sovjetunionen". Her heter det bl.a.:

De svenska delegaterna, som utsågs av Clarté, var Leif Björk, Karin Boye, Per Dahl, Melker Johnsson och Erik Mesterton.

Delegationens ordförande var Oslo Clartésektions ordförande Johan Vogt. [...]

Under vistelsen inom Sovjetunionens gränser var delegaterna Proletstuds gäster.

Som vägledare fungerade Proletstuds vice ordförande Alexander Samarin och som tolkar norrmännen Digernes och Hansteen. [...]

Delegationen kommer att utge en rapport över sin resa i förening med en redogörelse för Sovjetunionens undervisningsväsen och universitetsförhållanden. [23]

En av de aller første som rapporterte om "Rysslandsresan", var Per Dahl; eller som det heter i en omtale av "Lunds Clartésektion"; om høstprogrammet 1928:

"21 sept., fil. kand. Per Dahl redogjorde för den nordiska studentdelegationens resa i Sovjetunionen juli 1928". [24]


Tre måneder etter "Rysslandsresan" kunne "Stockholms Clartésektion" bringe følgende melding:

12 november kl. 8 e.m. sammanträder sektionen på lokalen Stortorget 3, 2 tr.

Fil.Kand. Erik Mesterton håller föredrag om "Reseintryk från Sovjetunionen".

Den intresserade allmänheten inbjudes. [25]

Clarté brakte Erik Mestertons foredrag over flere numre; han har følgende utgangspunkt:

Bildningsarbetet i Sovjet-Unionen [...] anses som ett av de viktigaste leden i det socialistiska samhällets uppbyggande, det är främför allt ett medel att dra in hela folket i arbetet på att nå det målet. [26]

Om den "fyraåriga bottenskolan, den enhetliga arbetsskolans första grad", bemerker Mesterton bl.a.: "Läroplanerna ordnas efter hovudkomplexen: naturen, arbetet, samhällslivet". Om den femårige mellomskole har Mesterton fått informasjoner fra høyeste hold:

Vid delegationens besök i Undervisningskommisariatet framhöll Lunatjarski att denna femåriga s. k. mellanskola var den svagaste punkten i det nya undervisningssystemet såväl kvantitativt som kvalitativt.

Erik Mesterton kan også fortelle om forfatter-utdannelsen i Sovjetunionen anno 1928:

På alldeles eget initiativ letade jag upp en institution med namnet "Statens högre litteraturkurser". [...]

Inriktningen är ytterst aktuell: i den minimikurs som fordrades för eksamen, förekom nog Shakespeare, Schiller och Ibsen och naturligtvis de stora ryska klassikerna, men till största delen var det den levande generationens mest betydande verk, Fjodor Gladkovs Cement.

Kurserna pågår om kvällarna och genomgås på fyra år.

Mesterton lyktes også på egen hånd å få kontakt med de såkalte "arbetarklubbarna", som bl.a. arrangerte "litterära fredager", og han fastslår -- selvopplevd:

Nästa fredag hade man tagit upp: "Äktenskapet och familjen"; en av de utlagda böckerna var Gladkovs Cement, som förresten kom på tal många gånger i debatten. [...]

Ett av de bästa minnena från Rysslandsresan har jag av en yngling som kom med en häftig men samtidigt nästan rörande kritik av inledarens sätt att ta sin uppgift:

Inledaren har bara refererat böckerna och inte talat om litteraturen annat än som en spegling av verkligheten, vi har inte fått veta hur vi själva ska lösa problemen i handling, vi har inte fått något livsprogram! [...] Men hans motståndare var lika säker på att litteraturen inte fick bara komma efter där livet gått före, för att bli verkligt levande måste den ha till uppgift att organisera livet. -

Var det inte fint sagt?

Ynglingen blir et symbol for Erik Mesterton, -- "det djupaste intrycket":

Att se hur mycket nytt liv som har vaknat hos alla dessa människor, hur intensivt de upplever de stora samhällsfrågorna som sina personlige problem.

Vi husker at et lignende møte med en "yngling" gjorde et dypt inntrykk på -- og fikk symbolsk betydning for -- Karin Boye:

"En liten rysk vallpojke (= gjetergutt) från mörkaste landsorten som hon sett med helig iver bereda sig att smaka vetandets frukter"...


1